Lyckosamt år för fjällräven
PRESSMEDDELANDE För fjällräven har 2011 varit ett väldigt bra år. I Norrbottensfjällen har minst sju valpkullar fötts och i hela Sverige har fjällräven fått ungar på mer än 60 platser längs fjällkedjan. Det är lyckosamma siffror för en akut hotad art som fjällräven.
De glädjande siffrorna som finns med i Länsstyrelsens sammanställning över årets arbete med fjällräv är ett trendbrott jämfört med de senaste åren då länet knappt haft någon föryngring alls utan bara enstaka ensamma individer. Till stor del tycks det goda resultatet vara en effekt av att 2011 har varit ett så kallat lämmelår. Antal lämlar varierar i cykler där lämmelstammen med fyraårsintervaller ”exploderar” och antalet lämlar ökar dramatiskt. Detta ger i sin tur mycket föda för fjällräven.
– Fjällräv äter i stor utsträckning fjällämmel. Dessvärre har det under väldigt många år förekommit att dessa höga förekomster av fjällämmel uteblivit. Det är väldigt glädjande att det äntligen blir ett lämmelår för en art som fjällräv då den är så beroende av dem för sin fortsatta överlevnad, säger Tom Wiklund, naturbevakare på Länsstyrelsen och en av dem som arbetar för att rädda fjällräven.
Extra mat
De åtgärder som i första hand genomförs är stödutfodring och jakt på rödräv.
– Utfodring av fjällräv har sedan en tid tillbaka skett i de tre nordligaste länen och detta är något som har gett positiva resultat. Att fortsätta stödutfodra är en viktig del i vårt bevarandearbete för fjällräv, säger Tom Wiklund.
När det gäller rödräv så konkurrerar den med fjällräven på flera sätt. Dels genom konkurrens om byten och dels genom att den kan ta över fjällrävarnas lyor. Dessutom förekommer det att rödräv äter fjällräv.
– För en så pass hotad art som fjällräv är så behövs distinkta åtgärder. Med anledning av det bedriver länsstyrelsens naturbevakare jakt på rödräven i fjällmiljö vilket också har visat sig vara en bra åtgärd, säger Linda Johansson, koordinator för åtgärdsprogrammen för hotade arter på Länsstyrelsen.
Hur länge aktiva åtgärder ska bedrivas för fjällräven är svårt att säga, menar Linda Johansson, men just nu är detta en viktig del i det arbete som Sverige åtagit sig att göra utifrån både nationella och internationella målsättningar om att förhindra förlusten av den biologiska mångfalden.
Förväntade positiva effekter på andra djur
Att det varit ett lämmelår i år kan nästa år få effekter på andra djur i ekosystemen, även de som mestadels äter annan föda än just lämlar.
– Stora mängder lämlar betyder att många andra djur just i år i större utsträckning valt att äta lämlar. Detta gör i sin tur att färre djur har ätit exempelvis ripa. Om ripstammen ökar som en effekt av detta borde man även kunna förvänta sig fler jaktfalkar nästa år, avslutar Linda Johansson.
FAKTA
Åtgärdsprogram för fjällräv
Fjällräv bedöms idag vara Akut hotad i Sverige. För 150 år sedan var situationen en helt annan då fjällräven istället var en vanlig och typisk art i fjällen. Höga pälspriser ledde snart till att den utsattes för hårt jakttryck och antalet fjällrävar minskade drastiskt. I början av 1900-talet bedömdes stammen ha minskat så pass mycket att man 1928 beslutade att den skulle fredades. Fjällräv är en av de fem procent av alla arter i Sverige som hotas av utrotning. Därför arbetar Naturvårdsverket och Länsstyrelserna utifrån åtgärdsprogram i syfte att med riktade åtgärder för olika specifika arter försöka motverka att de försvinner.
Att fjällräv är så pass hotad som den är idag och att den aldrig återhämtat sig från fredningen ses till stor del bero på att konkurrensen från rödräv. För fjällräv finns ett åtgärdsprogram framtaget med föreslagna åtgärder. När det gäller fjällräv föreslås bland annat stödutfodring och jakt på rödräv och det är detta som Länsstyrelsen har arbetat med. Under 2011 har fjällräven utfodrats med våtfoder, köttprodukter samt hundfoder. Det har visat sig att det har behövts under hösten även om lämmeltillgången varit relativt hög under året. Viss rödrävsjakt i fjällområdet har också genomförts.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar